I samband med detta dokumenteras restaureringarna till en liten skrift inkluderande historien om tillkomsten av alla fyrar. Fyrarnas placering ses på kartan.
FLAGs motivering: Projektet bevarar och synliggör ett kulturarv och åländsk historia kring fiske och bidrar till skärgårdens kulturmiljö och ökad sjösäkerhet.
Projektägare: Ålands fiskare rf
Samarbetspartner:
Ålands sjöräddningssällskap,
Ålands landskapsregering
Kontaktpersoner: Fredrik Lundberg, Lars Gottberg
Projekttid: 11.01.2019-31.05.2021
Diarienr: ÅLR 2019/297
Beviljat stöd: 29 700 €
Total budget: 49 500 €
Projektstatus: Avslutat
Deltagande personer i projektet: 33
Arbetade talkotimmar: 707
Foton: Ålands Sjöräddningssällskap, Lars Gottberg
Fiskefyrar – vad för något, finns det sådana också?
Det är en vanlig reaktion när man berättar om det pågående projektet med att renovera ett antal av de fiskefyrar som finns runtom i den åländska ytterskärgården.
En fiskefyr är inte en del av utmärkningen av de allmänna farlederna utan till för att vägleda fiskare från havet in mot hamn. Ansvar för skötsel och underhåll görs av någon annan än sjöfartsverket, till exempel en lokal fiskeförening, eller som det varit hos oss, av landskapets näringsavdelning. En fiskefyr hålls tänd vid behov, den behöver således inte alltid lysa. Vanligen tände man fiskefyrarna till höstfisket och de hölls lysande under den mörka årstiden. I definitionerna av olika fyrar konstateras i en äldre fyrlista helt kort: ”Fiskefyrarna är avsedda endast för fiskare och hålles tända endast vid behov”
Vi som är vana med dagens elektroniska sjökorts noggranna positionering kan behöva tänka tillbaka på hur det en gång i tiden var att navigera i höstmörkret. ”Utan Bolmklubbens fiskefyr hade det varit omöjligt att i senhöstens becksvarta mörker hitta leden in mot hemmahamn”, berättar bröderna Kaj och Börje Mattsson. ”På den tiden var inte vår fiskebåt ”Solveig” utrustad med radar, så ekolod, strålkastare och framför allt ljuset från fiskefyren var de hjälpmedel som man hade för att ta sig från norrhavet in mot kusten och innerskären”
De egentliga fiskefyrarna kring Åland började byggas på 1930-talet och under senare hälften av 1950- talet och de första åren av 1960-talet var aktiviteten kring fyrbyggandet som livligast. De flesta av fyrarna underhölls och moderniserades fram till de första åren av 1990-talet. De ansågs vid den tiden ha spelat ut sin roll, underhållet upphörde och fiskefyrarna slocknade undan för undan. Fiskefyrarna behöll dock sin plats i sjökort och fyrlistor och fyrbyggnaderna stod kvar öde och förföll på sina klippor i ytterskärgården. De skulle väl ändå vara värda ett bättre öde och behöva rustas upp …
Samma tanke fanns på flera håll och så kom en arbetsgrupp samman, med representanter från Ålands Fiskare, Ålands Sjöräddningssällskap och Ålands landskapsregering. Projektet med att renovera fiskefyrarna fick sin början. Stöd för material söktes från Lokalkraft Leader Åland, Ålands landskapsregering budgeterade medel för nya fyrlyktor och sist men inte minst – en stor mängd arbete av frivilliga händer ute på plats i ytterskären.
I skrivande stund står de första fyrbyggnaderna nyrenoverade och klara och väntar på att få de nya fyrlyktorna installerade så att när höstmörkret kommer skall åter fiskefyrarna lysa upp i leden från havet in mot hemmahamn.
Text till artikel i tidsskriften Skärgård 2020, skriven av Lars Gottberg, Ålands sjöräddningssällskap.