Västersjöprojektet

I projektet genomförs restaurering av lekområden för fisk i den avsnörda och vassbevuxna havsviken Västersjö på Seglinge. Projektet innefattar rensning av inlopp samt borttagning av vass och periodvis dämning av vattennivån för att utöka området där fisk kan leka. Vidare ingår dikning vid och viss höjning av en strandväg intill Västersjö samt röjning och iordningsställande av områden i anslutning till fiskvåtmarken och till den närliggande vandringsleden för att skapa tillgänglighet och utkiksplats. I detta ingår även  framtagande av informationsmaterial och –skyltar. 

Ett direkt resultat av våtmarken är att skapa en jämna och högt tillskott av livskraftiga gäddyngel och genom det en stark gäddstam i den södra delen av Seglinge. Förutom nyttan för det lokala fisket ökar det även möjligheten till en framtida fisketurism i Seglinge/Kumlinge-området (inkl möjlighet att marknadsföra omådet som säkra gäddvatten)

Målet är att ge på information om våtmarken på liknande sätt som gjort på en del platser i Sverige (tex Hemmesta på Värmdö). Där berättar man med informationsskyltar om platsen – historia, hur våtmarken fungerar, om fiskarna i våtmarken och om fåglar och andra djur som trivs i våtmarken. Samtidigt ges information aktivt via nätsidor. (Sedan ca ett år finns info om projektet på en seglinge.ax-hemsidan och på facebook/Västersjöprojektet)

Genom att skapa rastplatser och utkiksplatser kan alla som är intresserade (ortsbor, sommarboende, turister (både båt och buss) skolklasser, etc) komma och besöka platsen, tex i samband med fiskvandring ut och in. Det ska tex vara möjligt för barn, skolklasser och unga vuxna håva upp (utan att skada) fisk och andra smådjur vid den sk Rännilen, dvs vid den kanal som förbinder Västersjö med utanförliggande viken Västanpå. Målet att skapa en besöksplats som lockar inte bara fastboende och sommarboende utan även turister och besöksgrupper utifrån.

 

Målet är dessutom att genomföra det hela på ett sätt som skapar ökad gemenskap och samhörighet mellan de boende i byn. Den första sommarens talkor visar att det finns en vilja (och kanske behov) till den här sortens samarbetsprojekt. Genom att samla in historier om vad som hänt vid och kring Västersjö skapas ytterligare intresse och samhörighet för området.

Eftersom våtmarken kräver fortgående skötsel och eftersom bete med nötdjur är ett av huvudalternativen för sådan skötsel är ett möjligt resultat att projektet ger ökad möjlighet och drivkraft för fortsatt eller ny djurhållning i Seglinge/Kumlinge området. Ökad djurhållning bidrar till att minska igenväxtning och ett öppet landskap, vilket ökar attraktionskraften ytterligare i området.

Syftet är att skapa en fiskevåtmark av hög kvalitet, som är tillgänglig för alla, ex boende på Seglinge/Kumlinge liksom besökare, turister, skolklasser etc. För att uppnå målet med hög kvalitet  ingår kostnader för rådgivning och detaljplanering i projektet.

FLAGs motivering:
Projektet har för avsikt att öka fiskbeståndet genom att restaurera ett lekområde för fisk och samtidigt tillgängliggöra och informera området för boende och turister. Projektet kan användas som modell för andra.

Projektägare: Seglinge fiskelag och samfällda vatten
Kontaktpersoner: Mikael Wennström
Projekttid: 12.07.2017-31.12.2020
Diarienr: ÅLR 2017/5705
Beviljat stöd: 48 017,60 €
Total budget: 60 022 €
Projektstatus: Pågående 

Bakgrund:
Den uppgrundade havsviken Västersjö utgjorde förr i tiden den yttre delen av ett antal innerfjärdar som tillsammans utgjorde nästan en fjärdedel av det nuvarande Seglinges yta. Fjärdarna har helt säkert betytt mycket för Seglinges invånare som fiskeplater ända från den tid ön befolkades. På 1500-talet var det näst rikaste hemmanet på Åland beläget på Seglinge. Det ligger nära till hands att det beror på Seglingeborna hade god tillgång till fisk, fisk som sedan kunde säljas i tex Åbo eller Stockholm.

Så småningom grundade fjärdarna upp sig. Det finns uppgifter från 1700-talet att ”Seglingeborna klagade på att vattnet håller på ta slut på de gamla fiskeplatserna”.

I fjärdarna har det ända in till slutet på 1900-talet alltid vandrat upp mycket fisk. Litet äldre Seglingebor minns fisket av id med ryssja som bedrevs regelbundet fram till mitten av 1900-talet. Det sägs att man ända uppe i byn , mer än ½ km från platsen, kunde höra när fisken vandrade upp i fjärdarna. Åtminstone fram till 1990-talet vandrade det upp fisk, bland annat gädda, långt upp i innerfjärdarna.

I slutet av 1960-talet var Västersjö nästan helt fri från vass och fiskleken kunde ske obehindrat på vårarna. Sedan Seglingeborna slutade med kor, från 1970-talet och framåt, har igenväxningen av vass ökat alltmer. På 60-talet fanns vass enbart på några mindre områden av den ca 8 ha stora sjön (storleken varierade beroende på högvatten och lågvatten från ca 7 ha till 10 ha). Nu utgör den öppna vattenspegeln i det enda öppna vattenområde som finns knappt 0,5 ha. Det öppna vattenområdet är förbundet med havet med den utanförliggande havsviken Västanpå med en ca 400 meter långt inlopp (den s.k. rännilen eller rännili) och en ca 300 meter lång grävd kanal (grävd på 1980 talet för att säkerställa fiskvandringen, ibland kallad Harrys kanal efter Harry Eriksson, känd Seglingebo, som var den som grävde upp kanalen).

Det finns otaliga historier om Västersjö. En har hört sin gamla farfar berätta hur båtarna förr i tiden la sig i skydd nära det nu öppna vattenområdet vid det som kallades Skutviken. En annan tjänade sina första pengar genom att tidigt på morgonen före småskolan i hemlighet gå och håva upp id (så stora att de nästan var för tunga för ett litet barn att håva). Många minns sin barndoms skridskoturer på sjön. Och många minns Kobackan alldeles vid stranden av den tidigare öppna Västersjön, där byns kor mjölkades mm, mm.

Provfiske under våren 2017 visade att gäddor fortfarande vandrar upp hela vägen från Västanpå till det öppna vattenområdet. Fiskvandringen gynnades då av att det under perioden var ovanligt hög havsvattennivå. Om inget görs riskerar fiskvandringen och fiskleken ta slut i Västersjö. En fiskvandring som skett och varit viktig för Seglingeborna ända sedan ön befolkades.

Europeiska havs- och fiskerifonden

© All rights reserved