Lokalkraft Leader Åland driver ett temaprojekt som samordnar och underlättar stödmöjligheter för små fiskevårdsåtgärder på Åland.
Lokalkraft Leader Ålands FLAG (Fiskets lokala aktionsgrupp) blev varse om att det fanns intresse för små projekt gällande möjliga fiskevårdsåtgärder. För att minska byråkratin och spara på resurser är därför
Leader Åland huvudman för temaprojektet Fisken ska fram för att därigenom finansiera och samordna flera små delprojekt. Det är varken ändamålsenligt eller möjligt att små projekt söker skilt var för sig, därför var det här är ett sätt att locka flera att söka samtidigt via temaprojektet. Åtta delprojekten har gått via FLAGs arbetsutskott för bedömning och rådgivning. Projektet sammanställdes och bedömdes sedan i sin helhet av FLAGs beslutande organ i februari 2018.
FLAGs motivering:
Projektet samordnar direkta fiskevårdsinsatser som ökar fiskebestånden och sprider kunskap om dessa.
Projektägare: Leader Åland
Kontaktpersoner: David Ståhlman
Projekttid: 01.07.2017-15.12.2020
Diarienr: ÅLR 2017/5462
Förordat stöd: 23 692,44 €
Total budget: 39 487,40 €
Projektstatus: Avslutat
Uppföljning
Under hösten 2020 utfördes en uppföljningsstudie av delprojekten inom temaprojektet ”Fisken ska fram”. I uppföljningen gjordes en utvärdering av delprojekten, hur det har gått för varje delprojekt genom planering och utförande och vilka effekter projekten har haft efteråt både som åtgärd och för framtida fiskevårdsarbete. Detta gjordes för att skapa en kunskapsbank för framtida projektsökande samt för att kunna utveckla aktionsgruppen för fiskeleaders urvalsprocess för kommande projekt. Uppföljningen gjordes genom att studera slutrapporterna och genom diskussion med de ansvariga för varje delprojekt.
Frågor som ställdes under diskussionen rörde hur projektet har fortlöpt genom planering och utförande, om åtgärden har gett önskad effekt och om det har följts upp något efter åtgärden. Hur långvarig kommer åtgärden vara och om det kommer krävas skötsel framöver. Hur har delprojekten bemötts i det lokala samhället och har det väckt ytterligare intresse för fiskevårdande åtgärder.
Majoriteten av delprojekten var praktiska restaureringsprojekt. Inom pilotprojektet deltog totalt åtta delprojekt varav sju var praktiska restaureringsprojekt och ett var kunskapsfrämjande projekt. Två av de praktiska projekten utfördes i sötvatten, resten på kusten. I flera av projekten var fokus på vassen och att öka tillgängligheten för fisk till lekområden som vuxit igen av vass.
Sammanfattning
De flesta delprojekt fick önskade resultat av sina åtgärder och projekten bedöms i helhet som lyckade. Delprojekten upplevde att planering och utförande gick enligt planeringen och de allra flesta har besökts efter åtgärden och projektdeltagarna har kunnat bedömt åtgärden.
En praktisk svårighet som kommit fram var för delprojekten som jobbade i områden med tät vassvegetation. För de delprojekt som inte nådde önskade resultat var problematiken en brist på vatten inne i och innanför täta vassområden, vilket gav svårigheter vid röjning och för lite vatten för att åtgärden ska gynna fiskens reproduktion. Här enades de projekten om att noggranna förstudier behövs för att kunna undvika det i framtiden, att man inte kan förlita sig på flygfoton utan att områden måste besökas fysiskt och bedömas även om områden med tät vass är otillgängliga. För de andra delprojekten som jobbade med tät vass kunde man konstatera att röjning i tät vass kräver mycket arbete och är tidskrävande. Vassen har också en mycket snabb återväxt och det kräver flera års återkommande röjningar samt planering för framtida skötsel för att nå önskade resultat.
Delprojekten har bemötts positivt från samhället och flera har väckt ett vidare intresse för fiskevård. Projekten har också bedömt framtida arbete kring åtgärden och kunnat följa upp effekterna eller har planer på att göra det. Här kunde delprojekten enas om att vassen har en snabb återväxt och kräver ett långvarigt tänk för att kunna hålla ett åtgärdat område öppet. Något som också är viktigt att lyfta i samband med planering av projekt.
Delprojekten i Fisken ska fram
Reveldiket
Karlby samfällighet/fiskelag rensar ett existerande vandringshinder för lekvandrande fisk i Reveldiket, Kökar. Vandringshindret som består av ett tätt vassbälte på två platser begränsar och misstänks t.o.m. hindra vandring genom diket
Fiskvandringsled Österviken
Österviken i Jomala Ytterby är en viktig reproduktionsplats för olika fiskarter. Österviken har de sista åren växt igen kraftigt. Hindret för att fisken skall passera till lämpliga områden för lek
Fiskvandringsled Ösundet
Ösundet i Jomala Ytterby är en viktig reproduktionsplats för olika fiskarter. Ösundet har de sista åren växt igen kraftigt. Hindret för att fisken skall passera till lämpliga områden för lek
Fiskvåtmark Skvaltbäcken
Skvaltbäcken är en 1,2 km lång bäck som börjar i ett ca 6 ha stor torvmark uppe i bergsområdet Kalen på Kökar. Vid bäckens början finns flertalet mindre alkärr insprängda
Öring på Åland
Stiftelsen Ålands Jakt- och Fiskemuseum, Stödföreningen för Ålands Jakt- och Fiskemuseum och Ålands fiskevårdsförening samarbetar för att informera både ålänningar som turister om öringen på Åland, vilka förbättrande åtgärder som
Förbättringar för fiskens lekområde, Skråbjörkö
Hemviken är en av de få dokumenterade lekvikar för bl.a. gäddan i den nordvästra skärgården. Vassbältet har vuxit sig kraftigare år efter år och en märkbar försämring av bottenfaunan uppstått.
Vassklippning & risvasar i Bamböle
Fotot är från ett annat tillfälle. Fotograf: Lukas Sandberg Vassklippningsprojekt i Björkösund, Bamböle och utsättning av risvasar I Bamböle fiskekortsområde pågår ett mycket omfattande turistfiske efter gädda och abborre. Projektet
Fiskvandringsled Torpfjärden
Det har länge varit känt att Torpfjärden i Jomala Sviby/Torp är en viktig reproduktionsplats för olika fiskarter. Sedan väg nr 1 mot Eckerö byggdes har inloppet till Torpfjärden successivt växt
Råd, tips & slutsatser från projekten:
- Planera och försök med åtgärder som är minst inträngande först. Om de sedan (eller redan i planeringen) bedöms att de inte kommer ge önskad effekt kan man gå vidare.
- Besök området fysiskt och utför om möjligt förstudier i planeringen och inte enbart förlita sig på flygfoton över området, t.ex för att se att den inte är för lite vatten inuti vassbältet för att kunna vara tillgängligt för vandrande fisk.
- Vassen har en snabb återväxt och kräver ett långvarigt tänk för att kunna hålla ett åtgärdat område öppet.
- Vassklippningen tar mycket tid och kan i längden bli en dyr åtgärd med ett krav på framtida arbete för att hålla åtgärden långvarig.
- Röjning av vass vintertid kan förenkla klippning av vass på sommaren då det blir mindre vass som skall klippas och forslas upp på land, vilket gör klippningen av vass snabbare och billigare. Men för att röja på vintern behövs tillräckliga starka isar och här även snöfri is för att fyrhjuling skall orka.
- För projekt som röjer vass i diken är det viktigt att tänka på att diket fungerar som vandringsled för fisken men också som lekområde - anpassa grävning för att spara viktig bottenvegetation i dikets botten.
- Inventera området regelbundet visuellt efter åtgärd för att förebygga vandringshinder, följa upp vassens återväxt och planera rensning i framtiden om behovet föreligger.
- Risvasar anses vara en billig och enkel fiskevårdande åtgärd att göra. En viktig sak att komma ihåg är att planera placeringen så de har önskad effekt utan att orsaka problematik för de som nyttar vattenområdet. Ett förslag är att placera dem i ett område med lite båtrekreation, som är fredat från fiske och har god potential som ett lekområde för fisk.