Våtmark Granlid

Våtmarksprojektets målsättning är att skapa en multifunktionell våtmark vid ett stort utfallsdike från ett jordbruksområde i Vargata, på Vårdö. Detta görs genom att leda vattnet genom det ca 4000 m2 stora området, minska strömningen så att sedimentering sker.

Behov och bakgrund:
”På vår gård har det odlats äppel sedan 1943 och den totala odlingsarealen är för närvarande 18 ha. Vi försöker minimera användningen av kemikalier bl.a. genom mekanisk ogräsbekämpning och användning av feromoner för bekämpning av insekter. Körbanorna mellan äppelträden är gräsbevuxna och när gräset klipps kastas det automatiskt in i trädraderna. Vi använder så mycket organiskt material, kompost, som vi kan få tag på som täckmaterial under träden.

I vår familj finns ett genuint intresse för vatten i miljön som delvis beror på att vi behöver bevattningsvatten för våra odlingar men också på att vi, biologer till utbildningen, i praktiken märker hur mångfalden och framförallt fågellivet ökar när det finns vatten. Sedan tidigare har vi tre dammar på vår gård. De har anlagts främst för bevattningsändamål (utan stödpengar) men de är också vackra inslag i naturen och där finns fisk, fågel, kräftor, grodor och ödlor. 

Vi är medvetna om att jordbruket påverkar vattenkvaliteten i våra vikar och vi vill naturligtvis göra vårt bäst för att den negativa påverkan ska bli så liten som möjligt. Det nu planerade projektet har funnits som en idé ganska länge och nu kan det äntligen bli verklighet.”

Målsättning:

Våtmarken kommer i första hand att fungera som en sediment- och näringsfälla där
målsättningen är att avlägsna en del av fosforn och kvävet som nu rinner ut via diket till havet.
Detta görs genom att leda vattnet igenom våtmarken och minska strömningen så att sediment kan lägga sig i de djupare fickorna som grävs i våtmarken. Sedimentet där bl.a. fosfor är bundet avlägsnas sedan med jämna mellanrum från fördjupningarna.
De grundare partierna med växtlighet kan också binda en del näringsämnen från vattnet som är på väg igenom våtmarken.

Den andra viktiga effekten av våtmarken är att skapa en biotop som lämpar sig för olika
andfåglar, vadare och andra grupper av fåglar. Groddjur av olika slag, samt insekter och
ryggradslösa djur skulle också trivas i våtmarken och dess närhet och på så vis bidra till
områdets biodiversitet.

Ett viktigt mål är även att åstadkomma en tilltalande miljö som skulle intressera både ortsbor och turister, eftersom den är belägen helt intill huvudvägen på Vårdö.

Våtmarken kunde även fungera som undervisningsobjekt för skolbarn i trakten. I bästa fall kunde Våtmark Granlid även fungera som inspiration för andra markägare att göra något liknande för miljön.
Som en ytterligare fördel kan nämnas att våtmarken troligen påverkar grundvattennivån på ett positivt sätt, eftersom vattnet stannar upp och delvis infiltreras i marken istället för att rinna ut i havet. Den kan även fungera som en buffert när vattenflödet är som störst.

Förverkligande

Våtmarken byggs genom grävning där överskottsjorden fraktas bort och deponeras på gårdens övriga åkrar. Det översta jordlagret och jord från djupare jordlager bör så långt som möjligt hållas skilt för en ändamålsenlig användning av de bortkörda jordmassorna. En del av ytjorden kommer att behövas vid stränderna som växtunderlag för strandväxer och på områden som sås in.

Vattennivån i våtmarken kommer att motsvara den nuvarande vattennivån i diket.

Vägens skyddsområde beaktas.

Viktigt i sammanhanget är att våtmarken består av olika partier med olika djup och svagt
sluttande stränder . Dessutom är den oregelbundna strandlinjen viktig för att skapa en våtmark med naturlika stränder och en så lång strandlinje som möjligt. Berget i den sydöstra delen av
våtmarken grävs fram så att det bildas en ”naturlig” strandklippa.
Ön i mitten av våtmarken bör utformas så att den får vattnet att ta en längre väg och på så vis
ge längre tid för sedimentering. Ön utformas så att den har svagt sluttande stränder och inte blir högre än en halv meter på högsta punkten.
Om det under grävnigen kommer fram större stenar kan de med fördel placeras så att de bildar några extra öar där andfåglarnas ungar kan torka sig. Det går också att placera större stenar längs stränderna så att de bildar små uddar.

Längs stränderna planteras strandväxter, så som fackelblomster, kabbeleka och gul svärdslilja. På uddarna och andra utvalda platser kan vilda lågväxande videarter planteras för att skapa skydd och boplatser åt olika fågelarter. Dessutom kan det vara till fördel att så in en del av
stränderna för att försnabba etableringen av växter som binder jorden.

Någon knipholk och några andkorgar kunde sättas upp på lämpligt ställe runt våtmarken.